Igår gick det första Spring för livet. Ett lopp arrangerat av organisationen Aldrig Ensam som sprider kunskap och bryter tystnaden kring det tabubelagda ämnet psykisk ohälsa bland unga vuxna.
Loppet var 5,5 km och tillställningen hölls i joggingspåret ute på Stensö. Den blygsamma startavgiften på 150 kr gick oavkortat till Aldrig Ensams verksamhet, men den inkluderade ändå nummerlapp och en T-shirt som arrangörerna gärna ville att man sprang i.
Innan loppet startade höll PT-Fia (tydligen känd från både tidningar och radio) i en minst sagt annorlunda uppvärmning som avslutades med att vi alla gjorde raketen två gånger. Efter det gick startskottet och ca 150 deltagare gav sig av.
Jag hade inga högre förhoppningar just denna dagen då de två föregående dagarna innefattat både en längre löpning, styrketräning och en cykeltur på 55 km. Benen kändes tunga och jag hade en rejäl träningsvärk i låren. Jag sa att allt under 30 minuter skulle jag vara nöjd med (då trodde jag att loppet var 5,0 km). Det visade sig att det fanns lite krafter i benen och de 5,5 kilometrarna avklarades på 28 minuter och 30 sekunder. Ett tempo på 5:14/km vilket jag är väldigt nöjd med.
Trots den korta distansen kändes det otroligt skönt när man kom in mot mål och blev påhejad av hela familjen och Calle som var på plats och höll ett öga på Anderssons barn medan de sprang. Tack familj och vänner för påhejningar!
Efter loppet åkte alla tre familjerna hem till Anderssons för "efter-race-fika". Ett trevlig lopp som kan bli riktigt bra om det växer lite och blir lite bättre organiserat. Som en bonus på en bra dag blev jag och paret Andersson strax före loppet fångade på bild av KalmarPostens skribent Sara.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar