Växjö Triathlon

Nu är det gjort! Mitt första Triathlon är genomfört och jag kan nu titulera mig triathlet. När jag i januari började leka med tanken att testa ett triathlon kändes det som att Växjö triathlon låg ganska långt fram i tiden och det skulle nog inte vara några problem att komma i form till 31 maj. Sagt och gjort så anmälde jag mig till den olympiska distansen. Tiden flög förbi, massor med träning, ännu mer sjukdomar och plötsligt var det bara en vecka kvar.

Sista veckan för loppet var träningarna lite annorlunda. Första simningen i öppet vatten avverkades exakt en vecka före start. Det blev 1,3 km och det var både kallt och jobbigt, men det kändes ändå lugnande, jag visste nu att den grenen jag är minst bekväm med skulle gå att genomföra.

Det tränades växlingar i trädgården i Slakmörestrand. Malin stod inne med checklistan och granskade växlingarna, sen stämde vi av hur det gick och repeterade, gång på gång. 

När jag vaknade på race-morgonen kände jag mig lugn och redo. Det mesta var packat i förväg och jag hade bara några få punkter som skulle kryssas av på listan. Hela vägen till Växjö kändes allt väldigt bra, men precis när vi kom fram till Växjö öppnade sig himlen. Det regnade och termometern i bilen indikerade att det var 9 grader i luften. Vi satt kvar i bilen tills det värsta regnat över sen begav jag mig till sekretariatet för att hämta startkuvertet. Väl där fick jag veta att förmiddagens sprint hade fått simningen inställd för vattnet var för kallt. Då började jag bli orolig, skulle vi inte heller få simma? Skulle det inte bli något triathlon? Skulle det bara bli ett simpelt duathlon? 

Förberedelserna fortsatte och när jag var ombytt, cykeln och grejerna incheckade i växlingsområdet, så fick vi höra från speakertornet att det blir simning, halverad dock, men ändå! Starten blev framskjuten 15 minuter för att tiderna skulle passa trafikavstängningarna ute på cykelbanan.

Innan simstarten han jag byta några ord med både min fru och hela familjen Andersson som anlänt för att heja! När starten gick tog jag det väldigt lugnt. Jag höll mig på ena kanten och simmade lugnt och fokuserade på att andas. Det blev bara bröstsim, därav höll jag extra mycket koll på om jag hade folk runt mig. Jag ville inte vara orsaken till att någon annan får bryta. Mina simglasögon började imma av det kalla vattnet och efter halva banan var jag mer eller mindre blind. Det var nätt och jämt att jag kunde se de stora gula bojarna ute i vattnet. När jag vände upp runt den sista bojen och hade ca 250 meter kvar till land började det bli jobbigt. Jag hörde hur Malin och Anderssons hejade på mig, men jag fortsatte simma tills jag kände botten och sen sprang jag upp ur vattnet, det var i alla fall tanken. Benen kändes som gelé och fötterna hade allvarliga samarbetssvårigheter. Jag snubblade och var nära på att trilla på väg in i växlingsområdet. Jag beslöt mig för att gå till min plats och ta av mig våtdräkten i lugnt tempo för att hämta andan. Simningen tog 18:28 och växlingen tog 3:35, men jag missade inget och jag behövde nog det andrummet.

Ut på cykelbanan kändes det ganska bra, benen piggnade till ganska snabbt. Återigen hörde jag hejaropen och det stärkte mig varje gång! Cykelbanan var i starten lite teknisk men sedan kom man ut på landsvägen och då var det mer eller mindre rak väg fram och tillbaka två varv. Det var lite mer backar än vad jag är van vid och det kändes i låren mot slutet, men detta är den grenen jag är bekvämast med just nu. Jag plockade många placeringar, jag åt och drack precis som planerat och allt kändes bra! Sista 10 km hade jag lite ont i bakdelen, min trisuit är betydligt mindre vadderad än mina vanliga cykelbyxor... men jag bet ihop och kom in till växling efter 1:23:18. 

Växlingen till löpning gick snabbare (1:06) och nu var det skönt att det bara var löpningen kvar. Löpningen startade ganska segt. Benen hade ingen direkt stuns och magen krampade lite till och från. Första varvet runt sjön var riktigt tungt. Jag har läst att man kan jämföra löpningen i en olympisk distans med en halvmara, men i min åsikt är det lättare att springa en halvmara.Vid vändpunkten efter 5 km möttes jag av Malin och Anderssons, det gav mig ny styrka och sista varvet mot mål gick bättre. Jag kände hur krampen släppte i magen och benen började svara lite mer. När jag sprang sista biten mot målet kändes det nästan lite overkligt, men skönt! Jag var riktigt trött, när jag korsade mållinjen med armarna sträckta upp i luften kändes det som att allt slit under våren var värt det. All träning, alla förberedelser som hade lett fram till detta. Jag fick min medalj. Jag möttes upp av min hejarklack. Det kändes overkligt att det var över. Löpningen var väldigt ojämn men tog allt som allt 53:39.

Ett stort tack till Anderssons som var på plats och hejade! Tack till alla som hejade hemifrån och på Facebook! Och det största tacken av alla till min fantastiska fru Malin, utan dig hade inte detta varit möjligt! Nu är mitt första triathlon över, men det var med all säkerhet inte det sista :)

En lång uppdatering...

Nu var det ett bra tag sedan förra uppdateringen och det har hänt massor!

Jag kan börja med att informera om att min lunginflammation är över och jag känner mig ganska stark. Jag är lite förkyld, men det får man nog räkna med att blir till och från ett tag innan immunsystemet är helt uppbyggt igen. Jag trodde att jag skulle ha tappat mer under de här sex veckorna utan någon som helst träning, men förutom att konditionen fått sig en törn så är jag inte långt ifrån den formen jag hade innan. Jag har tappat 5 kg i vikt, så jag jobbar på att få tillbaka dem.

Cykling utomhus!

Cyklingen var min väg tillbaka till träningen. Jag har flyttat upp trainern i vardagsrummet så jag kunde börja med att cykla, i lugnt tempo, korta stunder varje kväll för att känna av lite vart jag var i tillfrisknandet. Efter en vecka hade jag trappat upp så pass att jag vågade ta ut racern på premiärtur! Det första som slog mig på den rundan var hur snabb den var! Jag som aldrig kört racer innan och mest är van vid mtb fick nästan en chock. Det andra som slog mig var att man blev väldigt smal och ranglig när man la sig ner på tempobarsen. Hela vintern har jag ju kört på trainern och inte alls tänkt på att balansen är helt annorlunda när man inte sitter fast med bakhjulet. Det var riktigt läskigt så det blev bara två korta sektioner i tempobarsen, ca 500 meter totalt.

Nu har jag varit ute några fler gånger och känner mig ganska bekväm med tempobarsen. Det är fortfarande lite läskigt ibland när man ska växla eller när man ska gå ner eller upp ur dem. Jag har inte riktigt vant mig ännu över hur snabbt man det går när man kryper ner i tempobarsen och har lite vind i ryggen, men det är en underbar känsla när man susar fram i närmare 40 km/h.

Det har även blivit en runda på mountainbiken med Malin. Det var hennes premiär med spd-pedaler och det är nu bestämt att hon ska cykla lite till innan det testas igen. I övrigt en väldigt härlig runda längs Kalmarsundsleden och hem över Stävlö och Lindsdal.

Löpningen – över förväntan!

Efter nästan två veckor med endast lätt cykling var det dags att testa löpningen. Jag begav mig ut på kvällen och hade bestämt mig för att springa min vanliga 3,5 km-runda runt Djurängen. Om jag blev trött eller kände att andningen blev för ansträngd skulle jag gå hem i lugnt tempo. Rundan blev inte alls som jag väntat mig. Efter en bit i väldigt lugnt tempo kände jag att att det kändes förvånansvärt bra så jag ökade tempot lite. Efter 2 km kände jag att det var lite tidigt att svänga hemåt, så jag tog en lite längre runda. Det slutade med 5,5 km i 5:30-tempo. Det jag kände efteråt var att fötterna var lite ömma, det var inte riktigt vana vid löpningen längre. Efter den första rundan har löpningen flutit på ganska bra, jag har främst tappat på konditionen, benen känns starka!

I lördags var det dags för Skälbyloppet och tävlingspremiär för säsongen. Detta var ett riktigt familje-event då alla fyra deltog i olika klasser. Det var även Junos första lopp, inte många som börjar sin löpkarriär vid 2 års ålder. Min klass var 8 km blandad terräng. Vädret var kanon, men kroppen kändes tung efter ett tufft simpass kvällen innan, men efter lunginflammationen har jag bestämt mig för att ta alla lopp under våren och början av sommaren som en del av min träning istället för tävlingar. Med detta sagt kan jag bara säga att prestationen ändå blev över förväntan. De åtta kilometerna avklarades på 39:47. Enligt min Tomtom så var det inte riktigt 8 km så tempot blev 5:03 min/km.

Simhallen är öppen igen!

När jag sakta återupptog träningen så var simhallen stängd för renovering så i förra veckan kunde jag äntligen ta ett första pass efter 8 veckors uppehåll. Till min förvåning så gick även simningen ganska bra, men dagen efter fick jag en påminnelse om att det är lite andra muskler som är aktiva i simningen.

Senare samma vecka blev det ett längre simpass, 60 minuter simning och en distans på 2,3 km. Strax efter 1000 meter föll jag in i något liknande "runners high" och simtagen gick av sig självt medan jag funderade helt på andra saker. Det var en fantastisk känsla! Nu förstår jag helt plötsligt att folk kan ta sig igenom väldiga distanser som t.ex. Ironmansimningen. De två simpassen var även de första passen med de nya badbyxorna och det var en enorm skilnad på att simma i badshorts, även om man känner sig lite naken och gärna inte går runt allt för mycket utanför bassängen i dem ;)

Prylar och grejer!

Under det långa sjukuppehållet har det inhandlats en del roliga saker, ibland kanske i ren frustration för att jag inte kunnat träna, men precis varenda grej är saker jag aldrig skulle klarat mig utan!

Först och främst har bytet av mina för små Dhb Triathlon-cykelskor blivit klart och jag har hunnit cykla en del i skorna. Väldigt nöjd med dem, speciellt med tanke på priset! Cyklat både barfota och med strumpor har inte riktigt bestämt mig för vad jag tycker är skönast. De nya skorna har även inneburit att jag numera har ett par spd-sl-pedaler på racern.

Det har inhandlats "energipaket" med diverse gels, energidryck, recoverydryck och annat roligt från High5, så dessa testas nu för fullt på längre träningspassen och det verkar som magen inte har några som helst problem med detta. Eldsprovet för dessa blir i Växjö den 31 maj.

Jag har ett nytt racebelt från Orca, som matchar min tri-suit och som matchar min Orca våtdräkt som kommer med posten i veckan om jag har tur. Mer om den senare. Detta testades i Skälbyloppet och nummerlappen satt där den skulle.

Jag har köpt elastiska skosnören med snabbspänne från Ultimate Performance, en bra investering, löpskorna har aldrig tidigare suttit så bra på fötterna!

Jag har även hunnit bli ett år äldre sedan senaste uppdateringen och det resulterade i ny vindjacka från Dobsom till löpningen och en ny reflexväst med dragkedjeknäppning från min älskade familj! Jackan har redan testats både i löpning och cykling och den är perfekt! Och när vädret blir varmare kan man plocka bort ärmarna och ha den som löpväst.

Extra uppmärksamma läsare såg kanske på översta bilden att jag numera har helt vita styrlindor. Det kanske bara är jag som tycker, men allt måste matcha :)

Och sist men inte minst, min nya skärmbakgrund på jobbet 

och grundfilosofin i min träning just nu...

Lunginflammation

Nu väntar en period av ofrivillig vila. Måste dock erkänna att även om jag saknar träning, så är kroppen verkligen inte sugen på någon form av ansträngning just nu. Detta elände började efter flera veckors träning med en envis förkylning i kroppen. Till slut bröt den ut så jag fick ta en paus och vila några dagar. Vilan verkade fungera och jag blev bättre, faktiskt så bra att jag vågade mig på en löprunda. Rundan kändes bra i början, men efter några kilometer kändes det betydligt tyngre än det ska, så jag sprang hem igen.

Dagen efter kände jag att förkylningen kom smygandes igen. Dagen efter det var det lite värre. Dagen efter det gick jag hem från jobbet och sen hade jag mellan 38-40 graders feber i tre dygn. Jag var hos läkare och fick beskedet att jag hade influensa. Febern fortsatte och efter en vecka med samma feber tog jag ett besök till hos läkaren och fick det jag hoppades på, ett besked som gick att behandla! Influensan hade dragit ner immunsystemet så jag hade fått en lunginflammation. Kändes som en lättnad att få det beskedet efter en veckas feberkoma. Äntligen något man kunde behandla. Så nu äter jag Kåvepenin och känner mig faktiskt lite bättre för varje dag, även om det är en bra bit kvar till friskhet. 

Angående träningen har jag fått lite olika riktlinjer av de olika läkarna. Givetvis måste man ju lyssna på kroppen i första hand, men deras riktlinjer kan man ju ha som någon form av minimum vila. Första läkaren sa att när man känner sig helt frisk för att börja träna, då väntar man tre dagar, sen testar man lugnare träningsformer som simning och känner efter. Låter helt klart vettigt. Den andra läkaren som bekräftade lunginflammationen sa, ingen träning på minst två veckor. Detta tycker jag låter som kort tid just nu när jag sitter i det, men man får väl se. Jag vet i alla fall att jag kommer ta denna chansen att vila. Ingen träning innan jag känner att kroppen klarar av det och då väntar jag lite till!

Min mål under våren och sommaren är oförändrade, däremot är den förväntade prestationen i de olika tävlingarna helt klart lite annorlunda nu. De flesta tävlingarna blir nu bara avancerade träningsdagar utan några som helst förväntningar på prestationer. Jag hoppas jag får en bättre start på 2016. 

Statusuppdatering

Nu var det ett tag sedan jag skrev... igen. Just nu händer det ganska mycket. Vi har köpt ett radhus och håller på att sälja vår lägenhet. Träningen tar upp mycket tid, men senaste veckan har varit vila och sjukdom. Och skägget växer så det knakar :)

Som sagt, nu ska vi bli husägare, eller i alla fall radhusägare. Ett väldigt stort steg för oss som var ganska övertygade om att vi alltid skulle bo i lägenhet. I april får vi tillträde och ska börja renovera så just nu är det mycket planerande och funderande. Så nu ska även cykelverkstaden byggas från början igen i en betydligt större lokal. Denna gången blir det kombinerad cykelverkstad och gym. Jag återkommer i detta ämnet, misstänker att detta ett tag framöver även kommer vara en renoverings- och inredningsblogg.

På träningsfronten går det sakta men säkert framåt. Går nu in i sjätte veckan på träningsschemat. Första fyrveckorsperioden kändes väldigt bra, jag gillar upplägget på träningen och det känns som kroppen orkar med. Femte veckan blev mest vila då min envisa förkylning äntligen bröt ut ordentligt. Några dagars intensiv vila verkar har gjort nytta och nu känns det, peppar, peppar, som att förkylningen gett med sig. Idag blev första löpningen på en vecka och det kändes riktigt bra. Blev lite trött mot slutet men det kan nog bero på att jag mest legat på soffan senaste dagarna. Även pulsen var lite högre än vanligt.

För en vecka sedan kom lite nya godsaker från Wiggle. En ny hjälm till racern så jag slipper låna Malins. En pump så jag kan laga punka och en liten topprörsväska för bars och gels. 

Det blev även ett par nya badbyxor. Efter alla år när man tittat på folk med tajta badbyxor och konstaterat att sådana kommer jag aldrig att ha. Nu är jag en av dem med tajta badbyxor. Detta beslut var ändå ganska enkelt efter att gång på gång fått stora skavsår på låren av mina vanliga badshorts. Det var ett betydligt svårare steg att börja springa i tights. 

Simningen börjar släppa lite nu, så det ska bli extra kul att testa de nya byxorna imorgon. Efter att ha haft väldiga problem med andningen i frisimmet så känns det som det börjar fungera. Jag är dock fortfarande mycket bekvämare i bröstsim, men nu känns det som att jag kanske kan hinna få till lite distanser i frisim innan Växjö.

Till slut så bjuder jag på en bild av racern med nya tillbehör. Den var på finbesök i vardagsrummet igår och fick växlar justerade, sittpositionen fintrimmades med hjälp av frugans skarpa blick och jag riktade mitt första cykelhjul. En stor dag för racern :)

Träningsschemat klart!

Dags att uppdatera lite på träningsfronten. Nu har jag äntligen fått lite mer struktur på min träning. Fram till slutet på maj har jag nu schemalagt all träning samt passat in de lopp jag har under perioden. 

Ett utdrag ur vårens schema.

Schemat bygger på block på fyra veckor. De tre första veckorna är en 10% ökning på föregående vecka och den fjärde är en lugnare vecka med 40% minskad intensitet för att kroppen ska hinna återhämta sig. Varje vecka har ett kortare och ett längre pass i alla tre grenarna simning, cykel och löpning. De kortare passen varvas som tempo- och intervall-pass. De längre passen fokuserar jag på just längd.

Det ska bli väldigt skönt att ha ett schema att följa och spännande och se hur detta påverkar utvecklingen. Denna årstiden är det ibland tufft att ta sig ut och träna, men det blir mycket enklare om man redan i god tid vet exakt vad man ska göra.


Nu hoppas jag bara att våren kommer lite extra tidigt i år och att vi slipper mer snö! 

Racer

Nu är det gjort, jag har skaffat en racer. Egentligen var det ett tag sedan, men nu var det dags att skriva om det. Efter mycket eftertänksamhet slog jag till på en Felt F85 Tiagra 2014 - Galaxy Black. Shimano Tiagra växlar och drivlina. Aluminium ram och framgaffel i kolfiber. Jag la även till ett par Shimano PD-A520 SPD Sport-pedaler, tempopinnar, och dubbla flaskhållare. När cykeln kom från Wiggle.se så var styrlindan och sadeln till min förvåning vit, vilket faktisk var bättre än svart.

Det blev även en trainer, Tacx Blue Matic. Mer uppdateringar om trainern och lite bilder på cykeln kommer i framtiden när jag hunnit cykla lite mer.

Nu är jag i alla fall lite mer redo för sommarens cykelutmaningar:
– Tour of Kalmar och Kalmar Mini Tri.

Tomtom Multisport Cardio

För några veckor sedan när kylan sakta tågade in och mörkret tog över större delen av dygnet så började min motivation svikta en aning. Träningspassen blev färre och färre, vardagspusslet blev svårare och svårare att få ihop. Då en dag när jag kom hem överraskade min fru mig med en present för att jag skulle få motivationen tillbaka. Av rubriken och bilderna har ni nog redan listat ut att det var en Tomtom gps-klocka. Närmare bestämt en Tomtom Multisport Cardio.

Jag har aldrig tidigare haft en gps-klocka, så jag vet inte vad man ska förvänta sig. Jag har använt smartphone med Runkeeper för att hålla koll på mina aktiviteter. Jag har haft en pulsklocka med bröstband, men använder den sällan på kortare rundor för jag tycker det är omständigt med bröstbandet. Nu slipper jag både telefon och bröstband! 

Jag ska inte försöka göra någon avancerad teknisk recension av klockan, det finns det många andra som är bättre lämpade för. (Länkar finns längst ner i inlägget). Jag ska dock försöka tala om vad jag hittills tycker om den. 

Löpning: Om man börjar med löpningen så är det väldigt skönt at slippa ha telefonen med sig när man springer och slippa pulsbandet. Klockans gps är mycket mer exakt än telefonens. Klockan räknar steg/minute vilket är ett stort plus. Sen att allt laddas upp direkt i Runkeeper när man är klar är ett otroligt stor plus för mig som gillar Runkeeper. Steg/minut får man dock inte med i Runkeeper utan det får man kolla på Tomtom My Sports som är det den tjänsten som Tomtom vill att man använder.

Cykling: Hittills har jag inte hunnit testa klockan utomhus på cykel. Däremot har jag kört en del på trainern med varierande resultat. Ska man köra på trainern finns det ett läge i klockan som heter Freestyle där klockan kör både gps och pulsmätning, sen när man tankar över aktiviteten till Runkeeper kan man ange vad aktiviteten var och distansen kan man då ta från t.ex. cykeldator.

Vill man kan man köpa sensorer för hastighet och kadens till cykeln och synka med klockan. 

Simning: Simfunktionen i klockan är designad för inomhusbruk i bassäng. Man anger längden på bassängen, sen räknar klockan antal längder man simmar. Den stänger alltså av gps och känner av vändningarna. Även pulsmätning stängs av i simläget. Det lilla jag har hunnit simma med klockan så verkar det fungera bra. Den räknar även armtag. 

Jag har testat läget freestyle i vattnet, den mäter pulsen bra efter en stund men gps:en har problem. Jag hoppas detta läget ska fungera bra i öppet vatten.

Treadmill: Klockan har funktion för löpband, hur det fungerar förstår jag inte riktigt och jag har ej testat detta, men det ska tydligen fungera bra.

Stopwatch: Detta läget är helt enkelt ett tidtagarur med möjlighet att ange varvtider m.m.

Freestyle: Detta är en joker som inte fanns med när klockan lanserades. Detta läget kör både gps och pulsmätning utan att låsa sig till en specifik aktivitet. Jag har stora förhoppningar på detta läget både när det gäller simning i öppet vatten samt när man kör flera olika moment i en följd. Detta är även det givna läget när kajaksäsongen drar igång igen.

Sammantaget är jag väldigt nöjd med klockan! Finns saker at önska, som att kombinera simning, cykling och löpning, utan att behöva köra dem i samma aktivitet. Detta går dock att komma runt genom att helt enkelt stoppa en aktivitet och starta nästa vilket går väldigt snabbt. Det absolut största pluset med denna klockan är att man får pulsen direkt från handleden. Man kan även se pulszoner direkt på klockan när man tränar. Finns mycket mer att säga om klockan och det är det många som har gjort:

För er som vill läsa mer ingående tester så rekommenderar jag DC Rainmakers test:

http://www.dcrainmaker.com/2014/04/tomtom-cardio.html

eller Techradars test:

http://www.techradar.com/reviews/gadgets/tomtom-multi-sport-cardio-1239380/review

Båda ovanstående tester är på tidigare mjukvara i klockan, i den senaste versionen finns det ytterligare ett läge som heter Freestyle som är väldigt användbart när man inte bara springer, cyklar utomhus eller simmar i bassäng.

Tack älskade fru för att du hjälpte mig att hitta motivation och träningsglädje igen!